Har Paulus en koherent syn på den judiska lagen i Romarbrevet?

PDF: Har Paulus en koherent syn på den judiska lagen

Paulus beskriver i Romarbrevets första hälft ofta relationen mellan lagen och rättfärdiggörelsen – att lagen eller att göra den inte i sig själv ger rättfärdighet, utan det behövs tro (Rom 3:20). I kapitel två skriver han att ”det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare” (författarens kursivering) men i kapitel tre att ”människan blir rättfärdig på grund av tro, oberoende av laggärningar”. Utgör detta en motsättning som alltså skulle visa att Paulus syn på lagen i Romarbrevet inte är koherent?

När Paulus skriver om ”den judiska lagen” syftar detta tillbaka på hebreiskans Torah. På grekiska kallas den nomos. Begreppet rymmer en rad av olika betydelser: från hela Tanak (GT) ner till de fem Moseböckerna. Och det skulle vara möjligt att snäva in begreppet ytterligare mot lagen som gavs vid Sinai. För att kunna bedöma om Paulus hade en koherent syn på den judiska lagen i Romarbrevet behöver jag alltså, som ett delmoment av uppgiften, försöka ta reda på vad Paulus kan ha menat med nomos. Verser som rymmer dissonans eller möjliga motsättningar mot Paulus huvudsakliga nomosteologi i Romarbrevet (Rom 2:13) kommer att behöva studeras mera ingående. Därefter kan diskussion och analys kring den sammantagna koherensen äga rum.

Profeten Hosea

PDF: Hosea och hans bok

Det här är en lätt bearbetad och förkortad version av en PM jag skrivit i en kurs om de gammaltestamentliga profeterna på C-nivå. Därav det torra språket och bristen på anpassning till vardagslivet. Detta till trots tror jag att detta studium av profeten Hosea och hans bok kan vara hjälpmedel för att hitta större djup i vår egen läsning av och brottning med Hosea. Han är en profet som fortfarande är högaktuell efter sådär 2800 år. Varför det? Läs och se… och förundras över Guds stora kärlek till sitt folk, till kyrkan, till dig och mig.

Profeten Hosea fick den svåra uppgiften från Gud att med sitt liv gestalta Herren Guds kärleksfulla och förlåtande relation till sitt folk. Gud talar inte bara till Hosea utan genom Hosea i dennes äktenskap. Denna symboliska dimension av profettjänsten är vanligt förekommande, men ingenstans så djupgående som hos Hosea. Han kom att själv bli del av sitt budskap från Gud, på ett djupt personligt och rimligen smärtsamt sätt. Han fick erfara något av vad Israels Gud led i relation till sitt folk som vänt sig från Herren till baalsgudarna. För att denna symbolik skulle bli tydlig krävdes att Hosea förhöll sig till Gomer på ett rättfärdigt och gott vis, trots hennes otrolöshet (i likhet med Gud i relation till folket). Denna djupa spricka mellan Hosea och hans hustru innebar att Hoseas profettjänst kan ha varit en av de allra svåraste. Genom temat Guds och människors kärlek fortsätter Hosea bok att vara ständigt aktuell, men också svår att hantera. För den kärlek som porträtteras är ingen känslomässig dans på rosor. För Herren och Hosea är den ”tough love” – precis som för dig och mig.

Archaeology & the New Testament

PDF:Archaeology & the New Testament

I boken Archaeology & the New Testament försöker John McRay både ge läsaren en grundkurs i arkeologi och samtidigt berätta om forskning som rör platser, personer och företeelser med anknytning till Nya testamentet. McRay skriver i förordet att om ”it stimulates its readers to further research, reflection and respect for the Word of God, it will have fulfilled its author’s hopes”. Och jag anar en bakomliggande varm kristen tro – som inte ser vetenskapens problematiserande funktion som ett hot, utan som möjligheter till fördjupning. Målgruppen för denna volym är exegeter och McRay är högt skolad inom exegetikens område. Särskilt diskuterar han översättningsfrågor där arkeologiska fynd belyser Nya testamentets grundtext. Archaeology & the New Testament kom ut 1991 men trycktes om i upplaga med mjuk pärm 2008.

Det här är en bok som jag vill rekommendera så väl för lekmän som för alla som läser exegetik.

Qumranbilder

Den som är intresserad av föremål funna i Qumran, så väl bruksföremål som lerkrukorna som innehöll skrifterna, titta här.

Qumran och Dödahavsrullarna

Varför intressera sig för de s k Dödahavsrullarna och Qumran? Givetvis finns många svar, men ett av dem är att de innehåller våra äldsta skriftliga källor till Gamla testamentet (de flesta förmodligen nedtecknade någon gång mellan år 100 f Kr till 70 e Kr). Ett annat svar är att de ger oss inblick i hur judisk tro och liv kunde se ut, vid tiden före Jerusalems fall, om man inte tillhörde de stora grupperingarna: fariséerna, saddukéerna eller zeloterna. Att lära känna det judiska sammanhanget i Israel vid denna tid bidrar till att bättre kunna förstå tro, tankeströmningar och fromhet i den miljö där kristen tro kom att börja spridas. Eftersom denna typ av judendom inte levt vidare kan dessa skrifter bidra med reflektion inifrån en tid mellan Gamla och Nya testamentet  som varken är präglad av vår tids judendom eller kristendom.

I Uppsala ägnar institutionen för lingvistik och filologi Dödahavsrullarna särskilt stort intresse. Institutionen har bland annat lagt ut en omfattande inledning till forskningen (fram till 1996) kring dessa skrifter. Den finns i två versioner: 1) relativt kortfattad men ändå innehållsrik inledning och 2) fackteologiskt skriven mer omfattande inledning.

Nu under våren har jag till och från läst i Rösterna ur Dödahavsrullarna, författad av Robert Eisenman och Michael Wise (2001). Det började med att jag träffade på hänvisningar till Qumranskrifterna i andra teologiska böcker och blev frustrerad av att jag på grund av avsaknad av kunskap inte kunde bedöma resonemangen. Eisenman & Wise är av annan åsikt än den som Bo Isaksson framhåller för vilka de var som levde i Qumran och skrev ner Dödahavsrullarna. Isaksson anger i inledningarna ovan att det var esséerna som var ursprunget, medan Eisenman & Wise anger att det inte var esséerna – utan ett slags radikal, militant, messiasförväntande rörelse som dragit sig undan världen för ett liv i extrem rituell renhet ute i Juda öken (s. 19f). Eisenman & Wise driver tesen att denna grupp/rörelse stod i nära förbindelse med, kanske till och med utgjorde ett kärnsammanhang för, den allra tidigaste kyrkan. Särskilt ser författarna kopplingar mellan den teologi som framkommer i Qumranskrifterna resp  i Jakobsbrevet i Nya testamentet, men man ser också drag av sentida judisk mystik – s k kabbala. Den hållning som författarna i Rösterna ur Dödahavsrullarna intar gentemot urkyrkan finner jag intressant, men jag har ännu inte tagit del av hur övriga forskarvärlden ser på. Jag ser risk för tendentiösa tolkningar då säkert både judar och kristna vill kunna räkna Qumrankommuniteten främst till sitt eget teologiska arv.

Rösterna ur Dödahavsrullarna har ett inledande kapitel om upptäckten av Dödahavsrullarna och om Qumrankommuniteten. Sedan följer kapitel där olika typer av litteratur från Qumran presenteras allmänt, liksom ett kapitel om Qumrankommunitetens skrifttolkning. De olika kapitlen rymmer tolkningar av olika skrifter som hör till den aktuella gruppen, t ex messianska och visionära berättelser, profeter och pseudoprofeter, kalendertexter och prästavdelningar, testamenten och förmaningar, gärningar som räknas som rättfärdighet – lagtexter, samt lovsånger och hemligheter. Varje enskild texttolkning följs av ursprungstexten transkriberad till modern hebreiska, följd av en översättning till svenska.

På baksidan av boken kan man läsa att den riktar sig till så väl fackteologer som andra intresserade. Men jag tror att man bör ha en del kunskap om Gamla testamentet för att kunna tillgodogöra sig innehållet – att kunna se likheter och skillnader mellan källskrifterna samt förstå författarnas hänvisningar och analyser.

Avslutningsvis, ett litet citat ur den svenska översättningen av fragment 4Q521 fragment 1 spalt 2, rad 1-8 ( Eisenman, Robert & Wise, Michael (2001). Rösterna ur Dödahavsrullarna, s. 29f). Stycket  handlar om himlens och jordens Messias.

[ …Him] len och jorden skall lyda sin Messias,

[ …och allt s]om är däri. Han skall inte överge de heligas bud.

Ni som säker Herren, vinn styrka genom att tjäna honom.

Finner ni inte Herren däri, alla ni som troget väntar?

Herren vårdar sig om de fromma (chassidim) och kallar de rättfärdiga (saddikim) vid namn.

Hans ande svävar över de ödmjuka, han vederkvicker de trofasta med sin kraft.

De fromma (chassidim) förhärligar han på det eviga rikets tron.

Han befriar de fångna, ger de blinda deras syn, skaffar upprättelse åt de för[tryckta.]

För att själv läsa om och i Dödahavsrullarna (på engelska), klicka här.

Om Jesu död och uppståndelse

En av de böcker jag köpte med mig hem från Israel är The Weekend That Changed the World: The Mystery of Jerusalem’s Empty Tomb, av Peter Walker (2000). Det är en arkeologiskt orienterad bok som försöker svara på var- och hur-frågor kring Jesu sista vecka. Framför allt fokuserar Walker på de två platser i Jerusalem idag som hålls för möjliga platser för Jesu avrättning och uppståndelse: Gravkyrkan/Uppståndelsekyrkan respektive Trädgårdsgraven (Gordons Golgata).

Det här en mycket matnyttig bok, inte minst för den som står i förkunnartjänst. Vissa delar av boken skriver Walker nästan som prosa och försöker bredda evangeliernas berättelse med förklaringar och detaljer som evangelisterna inte tagit med. I faktarutor tar Walker med material om olika arkeologiska fynd med anknytning till Jesu sista vecka. Tyngdpunkten i boken är dock diskussionen kring de två idag oftast utpekade möjliga platserna för Jesu död och uppståndelse. Walker försöker att presentera huvudargument för och emot båda och har på många vis en ödmjuk och försiktig hållning i frågan. Walker antyder att man kan ha tagit miste när man byggde Uppståndelsekyrkan på 300-talet och att politiska faktorer kan ha spelat in i att man valde denna plats. Den mycket gamla traditionen kring Uppståndelsekyrkan är  huvudargumentet för denna plats autenticitet. Man kan spåra traditionen ner till 300-talet eller möjligen till 100-talet, men Walker frågar sig om man kommer hela vägen tillbaka till Jesu tid. Finns inte denna länk är traditionsargumentet inte mycket värt. Men det är i så fall underligt att man ändå fann en grav (eller rättare sagt flera gravar) när man rev kejsar Hadrianus Venustempel från 135 e Kr för att istället bygga en kyrka på platsen på 300-talet. Walker skriver dock att han finner skälen för Gordons Golgata och Trädgårdsgraven mest övertygande. Detta bl a mot bakgrund av att man säkert vet att denna plats låg utanför Jerusalems mur vid Jesu tid (vilket han menar inte är lika säkert med platsen för Uppståndelsekyrkan). Han finner också flera judiska källor som anger Gordons Golgata som en judisk steningsplats/avrättningsplats – vilken romarna mycket väl kan ha valt att använda när de kom att ansvara för avrättningar. Walker presenterar skäl för att platsen för korsfästelsen i så fall bör ha varit nedanför klippan och inte ovanpå, alltså precis framför den kranielika formen i klippan som anges som skäl för att detta bör ha varit Golgota (skalleplatsen). En svaghet i argumentet för denna plats är att vi idag inte vet hur denna klippvägg såg ut vid Jesu tid. Den är av mjuk sandsten (om jag minns rätt) och bör därmed bli mer påverkad av slitage från väder och vind än hårdare bergarter. Och oavsett vilken ståndpunkt man kommer fram till gällande vilken plats som bör vara den riktiga (om någon) är ju poängen att Jesus inte är där. Så egentligen är ju inte denna fråga så viktig, men den kan ju vara intressant ändå. Och oavsett historiciteten tjänar båda dessa platser idag som viktiga platser för bön till den Uppståndne.

För den som är mer intresserad av detta ämne, se inlägget: https://troochliv.wordpress.com/2010/04/02/film-om-tradgardsgraven-och-gordons-golgata/

High tech om Jerusalems historia: Night Spectacular

Under de dagar jag besökte Jerusalem, nyligen, kom jag att få se en fantastisk kvällsföreställning i det s k David’s tower, strax till höger innanför Jaffaporten. Trots att namnet ger associationer till kung David är David’s tower kung Herodes den Stores borg i Jerusalem. Det är också möjligt att Pilatus vistades här under påsken då Jesus korsfästes (och att Jesus kan ha blivit torterad på denna borggård). Mer om detta finns att läsa i ett inlägg i den norske prästen Arne Berges blogg. The Night Spectacular har dock inte mycket med Pilatus att göra. Istället är det en föreställning där man med mycket avancerad teknik projicerar Jerusalems historia på väggarna av borgen (världsunikt!). Bilderna får tredimensionell karaktär. Åskådaren får göra en vandring genom de stora historiska epokerna, njuta av bild och musik, allt medan stjärnor och måne tittar på  (om det är klart väder). För mig var detta hisnande… Det är stort vad stenarna i denna stad har varit med om. Och jag kan känna ödmjukhet inför att själv få vara en av de många som vandrar över dem. Också stjärnhimlen över våra huvuden har nog varit någorlunda densamma under de ca 3-4000 år som föreställningen skildrar. Så stjärnorna har också ”sett” denna historia utspela sig. Men nu skiner deras ljus över oss. Tillvarons kontinuitet blir påtaglig…

Den första filmen är kort (1:45) men ger känsla av hur maffiga ljudeffekterna är – om man har någorlunda bra högtalare anslutna till sin dator. Den andra filmen är lite längre och innehåller intervjuer, möjlighet att höra modern hebreiska samt fler och längre klipp från föreställningen (6:42).

Givetvis kan inte några filmklipp kompensera för att uppleva vare sig Jerusalem eller den här showen i verkligheten. Men kanske kan den vara en aptitretare? Eller en möjlighet till tillbakablick för oss som redan har sett. Och om du snart ska resa till Jerusalem vill jag verkligen tipsa om att se denna.

Mer att läsa och se finns på hemsidan för David’s tower.

Gryning över Galiléiska sjön

En morgon kl 06 i förra veckan hade jag nåden att få stå på en balkong till ett hotel i Tiberias, i Israel, och se solen gå upp över Galiléiska sjön. Fastän det bara är februari var det redan drygt 15 grader varmt och fåglarna var igång med sin morgonsång. Det var inte svårt att föreställa sig lärjungarna komma roende in mot stranden efter att ha varit ute och fiskat eller Jesus komma gående till dem ute på sjön genom morgondimman.

”Vakna, min själ, vakna harpa och lyra, jag vill väcka morgonrodnaden.”

(Ps 57:9)

Krukskärva med inskription från kung Davids tid

Nu den här månaden har pressmeddelande gått ut över världen att den hittills äldsta hebreiska inskriptionen har blivit avkodad och tolkad. Lerskärvan där inskriptionen finns bedöms vara från 1000-talet f Kr, kung Davids tid. Ansvariga för arbetet med avkodningen är universitetet i Haifa, Israel. I ett pressmeddelande skriver Rachel Feldman vid det aktuella universitetet:

Prof. Galil’s deciphering of the ancient writing testifies to its being Hebrew, based on the use of verbs particular to the Hebrew language, and content specific to Hebrew culture and not adopted by any other cultures in the region. ”This text is a social statement, relating to slaves, widows and orphans. It uses verbs that were characteristic of Hebrew, such as asah (”did”) and avad (”worked”), which were rarely used in other regional languages. Particular words that appear in the text, such as almanah (”widow”) are specific to Hebrew and are written differently in other local languages. The content itself was also unfamiliar to all the cultures in the region besides the Hebrew society: The present inscription provides social elements similar to those found in the biblical prophecies and very different from prophecies written by other cultures postulating glorification of the gods and taking care of their physical needs,” Prof. Galil explains.

Textfragmenten på skärvan handlar alltså om den sociala situationen för slavar, änkor och föräldralösa och är skriven i ordalag som liknar de som finns bevarade i Gamla testamentets bibeltexter.

English translaton of the deciphered text:

1′ you shall not do [it], but worship the [Lord].
2′ Judge the sla[ve] and the wid[ow] / Judge the orph[an]
3′ [and] the stranger. [Pl]ead for the infant / plead for the po[or and]
4′ the widow. Rehabilitate [the poor] at the hands of the king.
5′ Protect the po[or and] the slave / [supp]ort the stranger.

Upptäckten av skärvan visar att det fanns ett hebreiskt skriftspråk redan vid denna tid, vilket ofta inte anses av bibelforskare i vår tid. Därmed skulle denna upptäckt kunna indikera att Gamla testamentets bibeltexter kan ha funnits och traderats nedskrivna redan vid denna tid (inte nödvändigtvis blivit nedskrivna så sent som vid återkomsten från babylonska fångenskapen omkring år 500 f Kr som annars brukar antas). Därmed kan denna upptäckt vara av stor vikt för bibelvetenskapen.

Läs mer: http://www.eurekalert.org/pub_releases/2010-01/uoh-mah010710.php

Uppdatering 28 feb 2010

Diskussion om fyndets betydelse i Christianity Today 2010-01-18, http://www.christianitytoday.com/ct/2010/januaryweb-only/13-11.0.html

Hus från Jesu tid i Nasaret

Idag, bara några dagar före jul, har många av världens nyhetskanaler rapporterat om att arkeologer i Nasaret, byn där Jesus förmodligen växte upp, för första gången har funnit husrester från Jesu tid. Både själva huset och rester av bruksföremål vittnar om enkla livsförhållanden. För egen där gläds jag åt att se miljöer och sammanhang såsom dessa där Guds människoblivande blir förankrat i tid och rum. Det är fantastiskt!

Läs mer:

http://svt.se/2.22584/1.1823191/huslamningar_fran_jesu_tid_funna

http://www.cnn.com/2009/WORLD/meast/12/21/nazareth.home/

http://www.antiquities.org.il/about_eng.asp?Modul_id=14