Från judiska herdar till hedniska mager: fornkyrkans reception av Jesu födelse fram till år 200

Madonna_Priscilla catacomb Open sourcePDF: Från judiska herdar till hedniska mager Fornkyrkans reception av Jesu födelse slutversion 20200124

Detta är min masteruppsats (30 hp) i Nya testamentets bibelvetenskap från Göteborgs universitet, från läsåret 2019. Den handlar om hur Bibelns skildringar av Jesu födelse togs emot och förstods under kyrkans första tid, fram till år 200. Under denna tid uppstod nytolkningar av Matteus och Lukas födelseskildringar, av vilka några har följt med in i vår tid: exempelvis att Maria red på en åsna och att Jesus föddes så snart Josef och Maria kommit fram till Betlehem.

Översättning av uppsatsens abstract:

Från och med slutet av det första århundradet fanns i den tidiga fornkyrkan en omfattande diskussion beträffande Jesu tillblivelse och födelse. Denna diskussion visar sig i hur födelseskildringarna fördes vidare. Huvudfrågeställningen för denna uppsats är: Hur har skildringarna av Jesu födelse (Luk 2:1–20 och Matt 1:18–2:23) förändrats genom den skriftliga receptionen fram till år 200?

Receptionen studeras i den apokryfa traditionen efter Nya testamentet (Jakobs protoevangelium), de apostoliska fäderna (Ignatios av Antiokia) samt de förnicenska fäderna (Justinus Martyren och Klemens av Alexandria). Med hjälp av receptionsteori, intertextuell analys och retorisk analys spåras utvecklingar mellan texterna så väl som i skilda teman inom  födelseskildringarna: särskilt i synen på frälsningen, i jungfru Marias roll och i synen på själva Jesu födelse. Narrativa, teologiska och retoriska funktioner analyseras.

När den unga kyrkan bemötte judisk, hednisk och gnostisk kritik anpassade de sina skildringar av Jesu födelse: deras kristologi och soteriologi bort från sina judiska rötter, för att bättre passa in i kyrkans nya sammanhang som del i den grekisk-romerska världen. Dessa anpassningar var bland annat Marias förblivande jungfrudom, en övernaturlig födelse som skedde i en grotta, magerna som exempel på hedniska troende och tolkningar av Jesu födelse som dödens förintelse.


Abstract

From the late first century onwards, the early church discussed the conception and birth of Jesus. This left marks in how the birth narratives were passed on. The question of this study is: How have the written receptions of the narratives of the birth of Jesus (Luk 2:1–20 and Matt 1:18–2:23) changed until AD 200?

The reception is studied in the New Testament Apocrypha (The Protevangelium of James), the Apostolic Fathers (Ignatius of Antioch) and the Ante-Nicene Fathers (Justin Martyr and Clement of Alexandria). Using reception theory, intertexual and rhetorical analysis, developments are traced between the narratives as well as within different themes of the nativity stories, especially soteriology, the role of the virgin Mary and the birth of Jesus itself. Narrative, theological, and rhetorical functions are analysed.

Dealing with Jewish, Gentile and Gnostic criticism, the young church adapted their retelling of the birth narratives and their christology and soteriology away from their Jewish origins, relating to the church’s new context as part of the Greco-Roman world. These adaptions included Mary’s perpetual virginity, a supernatural birth located in a cave, the Magi as model Gentile believers, and the theological interpretation of Jesus’ birth as the end of death.

High tech om Jerusalems historia: Night Spectacular

Under de dagar jag besökte Jerusalem, nyligen, kom jag att få se en fantastisk kvällsföreställning i det s k David’s tower, strax till höger innanför Jaffaporten. Trots att namnet ger associationer till kung David är David’s tower kung Herodes den Stores borg i Jerusalem. Det är också möjligt att Pilatus vistades här under påsken då Jesus korsfästes (och att Jesus kan ha blivit torterad på denna borggård). Mer om detta finns att läsa i ett inlägg i den norske prästen Arne Berges blogg. The Night Spectacular har dock inte mycket med Pilatus att göra. Istället är det en föreställning där man med mycket avancerad teknik projicerar Jerusalems historia på väggarna av borgen (världsunikt!). Bilderna får tredimensionell karaktär. Åskådaren får göra en vandring genom de stora historiska epokerna, njuta av bild och musik, allt medan stjärnor och måne tittar på  (om det är klart väder). För mig var detta hisnande… Det är stort vad stenarna i denna stad har varit med om. Och jag kan känna ödmjukhet inför att själv få vara en av de många som vandrar över dem. Också stjärnhimlen över våra huvuden har nog varit någorlunda densamma under de ca 3-4000 år som föreställningen skildrar. Så stjärnorna har också ”sett” denna historia utspela sig. Men nu skiner deras ljus över oss. Tillvarons kontinuitet blir påtaglig…

Den första filmen är kort (1:45) men ger känsla av hur maffiga ljudeffekterna är – om man har någorlunda bra högtalare anslutna till sin dator. Den andra filmen är lite längre och innehåller intervjuer, möjlighet att höra modern hebreiska samt fler och längre klipp från föreställningen (6:42).

Givetvis kan inte några filmklipp kompensera för att uppleva vare sig Jerusalem eller den här showen i verkligheten. Men kanske kan den vara en aptitretare? Eller en möjlighet till tillbakablick för oss som redan har sett. Och om du snart ska resa till Jerusalem vill jag verkligen tipsa om att se denna.

Mer att läsa och se finns på hemsidan för David’s tower.

Krukskärva med inskription från kung Davids tid

Nu den här månaden har pressmeddelande gått ut över världen att den hittills äldsta hebreiska inskriptionen har blivit avkodad och tolkad. Lerskärvan där inskriptionen finns bedöms vara från 1000-talet f Kr, kung Davids tid. Ansvariga för arbetet med avkodningen är universitetet i Haifa, Israel. I ett pressmeddelande skriver Rachel Feldman vid det aktuella universitetet:

Prof. Galil’s deciphering of the ancient writing testifies to its being Hebrew, based on the use of verbs particular to the Hebrew language, and content specific to Hebrew culture and not adopted by any other cultures in the region. ”This text is a social statement, relating to slaves, widows and orphans. It uses verbs that were characteristic of Hebrew, such as asah (”did”) and avad (”worked”), which were rarely used in other regional languages. Particular words that appear in the text, such as almanah (”widow”) are specific to Hebrew and are written differently in other local languages. The content itself was also unfamiliar to all the cultures in the region besides the Hebrew society: The present inscription provides social elements similar to those found in the biblical prophecies and very different from prophecies written by other cultures postulating glorification of the gods and taking care of their physical needs,” Prof. Galil explains.

Textfragmenten på skärvan handlar alltså om den sociala situationen för slavar, änkor och föräldralösa och är skriven i ordalag som liknar de som finns bevarade i Gamla testamentets bibeltexter.

English translaton of the deciphered text:

1′ you shall not do [it], but worship the [Lord].
2′ Judge the sla[ve] and the wid[ow] / Judge the orph[an]
3′ [and] the stranger. [Pl]ead for the infant / plead for the po[or and]
4′ the widow. Rehabilitate [the poor] at the hands of the king.
5′ Protect the po[or and] the slave / [supp]ort the stranger.

Upptäckten av skärvan visar att det fanns ett hebreiskt skriftspråk redan vid denna tid, vilket ofta inte anses av bibelforskare i vår tid. Därmed skulle denna upptäckt kunna indikera att Gamla testamentets bibeltexter kan ha funnits och traderats nedskrivna redan vid denna tid (inte nödvändigtvis blivit nedskrivna så sent som vid återkomsten från babylonska fångenskapen omkring år 500 f Kr som annars brukar antas). Därmed kan denna upptäckt vara av stor vikt för bibelvetenskapen.

Läs mer: http://www.eurekalert.org/pub_releases/2010-01/uoh-mah010710.php

Uppdatering 28 feb 2010

Diskussion om fyndets betydelse i Christianity Today 2010-01-18, http://www.christianitytoday.com/ct/2010/januaryweb-only/13-11.0.html

Lära koiné eller bibelhebreiska

En av mina vänner, Tony Larsson, satte för några år sedan ihop ett par datorspel som hjälpmedel för nybörjare att lära sig Mezuzade båda bibelspråken koinégrekiska och bibelhebreiska. Spelet där man övar hebreiska (AlephBeth) har jag roat mig med lite grand. Man lotsas igenom tio nivåer där man successivt lär sig fler bokstäver och ord, på väg till det fruktade slutprovet. Väl färdig har man lärt sig både alfabetet och ett grundläggande ordförråd. Riktigt bra! I grekiska-spelet (Paidagogos) får man på samma sätt lära sig läsa enklare grekiska ord och fraser. Det stora slutprovet består av meningar och fraser direkt ur Nya testamentets grekiska grundtext.

AlephBeth

Paidagogos

Lyssna till Bibeln på hebreiska

vallmoI judiska sammanhang brukar Bibelns berättelser sjungas, inte läsas högt så som vi oftast gör i Sverige och i Svenska kyrkans gudstjänst. Här kommer länkar till en sida där man kan få ta del av (och även ladda ner) Psaltaren och Höga visan insjungna i mellanösternaktig stil på hebreiska med instrument. Ett spännande och (förmodligen för många av oss) annorlunda sätt att höra välbekanta texter. Vi påminns om att de texter som ibland kan upplevas handla om oss och våra sammanhang har sitt ursprung i en annan tid och i en annan kultur. Detta behöver inte göra Psaltaren eller Höga visan mindre ”våra”, men vi kan få relatera till dem på fler sätt och på fler plan.