2010/06/09
De yttersta tingen
PDF:De yttersta tingen (2006)
Vad lär luthersk teologi om döden, himlen och helvetet?
Kyrkan och nådemedlen
PDF:Kyrkan och nådemedlen (2006)
Ett sakrament är ett konkret tecken av Guds nåd, ett ting varigenom Gud verkar till frälsning för den som mottar sakramentet i tro. Guds löfte (ordet) om nåd har i sakramentet förbundits med ett jordiskt element (tecknet). Ett sakrament i sträng luthersk bemärkelse måste alltså vara instiftat av Gud [Kristus] dvs. endast nattvarden och dopet ibland räknas också boten. Genom Guds nåd och Kristi verk möjliggörs att mottagandet av det jordiska elementet: bröd, vin eller vatten även innebär ett mottagande, trons tillägnande samt verklig uppfyllelse, av de löften som Gud förbundit med elementet.
Den heliga Treenigheten
PDF: Treenigheten (2006)
Skillnaden mellan Fadern, Sonen och den helige Ande ligger i själva dessa relationer inom Gudomen och är en bestående del av Guds natur. Relationerna är det som hindrar ’personerna’ från sammanblandning. Därför är personerna inget annat än relationerna inom Gudomen. På samma gång är personerna bara begreppsligen skilda från Guds natur, dvs. det är en språklig distinktion inom en verklig enhet.
Skapelse och syndafall
PDF: Skapelse och syndafall (2006)
Behandlar bl a skapelse ur intet, arvsynd och verksynd.
Frälsningen
PDF:Frälsningen (2006)
Rättfärdiggörelse handlar om att komma i en rätt relation med Gud. Luther och Augustinus resonerar juridiskt (forensiskt) kring rättfärdiggörelsen. Synden och skulden, som kommit att skilja människan och Gud måste sonas, såsom ett brott måste straffas. Enligt Lutherskt sätt att tänka blir syndiga människor rättfärdiga inför Gud genom tron på och tillägnelsen av löftena att Kristus tillfyllestgjort lagen genom lydnad, lidande och uppståndelse i mänsklighetens ställe. Skulden tillfaller alltså Kristus.
Guds väsen och egenskaper
PDF:Guds väsen och egenskaper (2006)
Luther definierar ’gud’ såsom ”det som man väntar sig allt gott av och som man i all nöd tager sin tillflykt till”. Det som någon sätter sin djupaste tro och förtröstan till är hennes gud, eller avgud om objektet eller subjektet för tron och förtröstan är någon annan än den som åsyftas i 2 Mos 20:3. Gudsbegreppet begränsas även till att gälla ett yttersta ting, vilket kan ses som ett ställningstagande för monoteism.
Kristi verk
PDF:Kristi verk (2006)
Kristi ’verk’ handlar om hans lydnad och tillfyllestgörelse: att han aktivt levde ett liv i enlighet med Guds lag, samt passivt att Gud genom Kristus utsatte sig för lidande [informellt: Kristi värk]. Som två naturer i en person kunde detta Kristi liv och verk bringa försoning mellan människan och Gud.
Kristi person och inkarnationen
PDF: Kristi person (2006)
Det heter i Joh 1:14 att ”Ordet blev kött”, som på latin givit upphov till termen inkarnation. Det innebär att Gud, Sonen, har blivit kött/människa genom att födas som en sann människa [utan arvsynd, då denna inte hör till naturen] i Jesus från Nasaret. Denne Jesus från Nasaret tillika Jesus Kristus är i sin person sann Gud efter sin fullständiga gudomliga natur och sann människa efter sin fullständiga mänskliga natur.
2010/06/02
Möte med messiansk judendom
PDF: Möte med messiansk judendom
Kyrkan kan behöva fundera över sitt ursprung i det judiska sammanhanget. Den kristna tro som för många av oss kan kännas så ursprunglig och självständig i relation till judendom är ett slags kontextualisering, och medför en inympning i det ursprungliga sammanhanget. Det är inte säkert att den kristna kyrkans Judendom light version 2.0, bör vara normativ för hur den som är född judisk bör hantera sitt judiska arv tillsammans med en tro på Messias. Fastän vi i Kristus alltid är i gemenskap med den judiska moderplantan så har vi i sådär 1700 år levt relativt åtskilda från det judiska folket. Vi har förlorat något av det ursprungliga judiska sammanhanget och istället fått en kristendom präglad av den grekiska eller romerska antika världen.
I denna artikel reflekterar jag kring mitt möte med messiansk judendom bl a utifrån läsning av Messianic Judaism av David H Stern.
2010/01/13
Uppsats: Kristi närvaro och gemenskap
PDF: Den theandriska visionen i en svenskkyrklig högmässa
”Under det senaste decenniet har intresset för fornkyrklig teologi ökat inom många grenar av den svenska kristenheten. En ekumeniskt viktig förgrundsgestalt i denna strömning är Peter Halldorf, redaktör för tidskriften Pilgrim samt författare bl a till boken 21 kyrkofäder. Jag tänker mig att intresset för fornkyrklig och östkyrklig teologi även medför funderingar kring hur denna teologi ryms i andra sammanhang. För att bedöma förenligheten krävs systematisk jämförelse av den teologi man vill föra in med den redan befintliga teologin i ett sammanhang. Detta är vad jag ämnar göra med valda delar ur kyrkofadern Maximus Bekännarens teologi relation till Svenska kyrkans teologi.”
Uppsatsen behandlar Kristi närvaro i världen och den därtill knutna möjligheten till gemenskap med honom utifrån Maximus Bekännarens respektive luthersk teologi. Eftersom gudstjänsten och framför allt nattvarden/eukaristin är 
sammanhang dit Kristi närvaro på särskilda sätt är knuten står dessa sammanhang i centrum i uppsatsen. Jag gör bland annat en liten analys av Svenska kyrkans högmässa utifrån Den svenska kyrkohandboken och Svenska kyrkans bekännelseskrifter och jämför med vad Maximus skriver exempelvis i sin kommentar till den heliga liturgin – Mystagogia. Uppsatsen berör och jämför ämnen som: luthersk och ortodox nattvardssyn, luthersk frälsningssyn i relation till gudomliggörelse (theosis), människosyn hos Maximus respektive Luther och hur synden relaterar till människans (fria) vilja.
Välkommen att kika, läsa och tillsammans med mig ”nosa” på och brottas med tankar ur Maximus Bekännarens inkarnatoriska teologi, hans stora theandriska (gudomlig-mänskliga) vision.
