2010/10/10
Profeten Hosea
PDF: Hosea och hans bok
Det här är en lätt bearbetad och förkortad version av en PM jag skrivit i en kurs om de gammaltestamentliga profeterna på C-nivå. Därav det torra språket och bristen på anpassning till vardagslivet. Detta till trots tror jag att detta studium av profeten Hosea och hans bok kan vara hjälpmedel för att hitta större djup i vår egen läsning av och brottning med Hosea. Han är en profet som fortfarande är högaktuell efter sådär 2800 år. Varför det? Läs och se… och förundras över Guds stora kärlek till sitt folk, till kyrkan, till dig och mig.
Profeten Hosea fick den svåra uppgiften från Gud att med sitt liv gestalta Herren Guds kärleksfulla och förlåtande relation till sitt folk. Gud talar inte bara till Hosea utan genom Hosea i dennes äktenskap. Denna symboliska dimension av profettjänsten är vanligt förekommande, men ingenstans så djupgående som hos Hosea. Han kom att själv bli del av sitt budskap från Gud, på ett djupt personligt och rimligen smärtsamt sätt. Han fick erfara något av vad Israels Gud led i relation till sitt folk som vänt sig från Herren till baalsgudarna. För att denna symbolik skulle bli tydlig krävdes att Hosea förhöll sig till Gomer på ett rättfärdigt och gott vis, trots hennes otrolöshet (i likhet med Gud i relation till folket). Denna djupa spricka mellan Hosea och hans hustru innebar att Hoseas profettjänst kan ha varit en av de allra svåraste. Genom temat Guds och människors kärlek fortsätter Hosea bok att vara ständigt aktuell, men också svår att hantera. För den kärlek som porträtteras är ingen känslomässig dans på rosor. För Herren och Hosea är den ”tough love” – precis som för dig och mig.
2010/06/02
Möte med messiansk judendom
PDF: Möte med messiansk judendom
Kyrkan kan behöva fundera över sitt ursprung i det judiska sammanhanget. Den kristna tro som för många av oss kan kännas så ursprunglig och självständig i relation till judendom är ett slags kontextualisering, och medför en inympning i det ursprungliga sammanhanget. Det är inte säkert att den kristna kyrkans Judendom light version 2.0, bör vara normativ för hur den som är född judisk bör hantera sitt judiska arv tillsammans med en tro på Messias. Fastän vi i Kristus alltid är i gemenskap med den judiska moderplantan så har vi i sådär 1700 år levt relativt åtskilda från det judiska folket. Vi har förlorat något av det ursprungliga judiska sammanhanget och istället fått en kristendom präglad av den grekiska eller romerska antika världen.
I denna artikel reflekterar jag kring mitt möte med messiansk judendom bl a utifrån läsning av Messianic Judaism av David H Stern.
2010/05/01
Qumranbilder
Den som är intresserad av föremål funna i Qumran, så väl bruksföremål som lerkrukorna som innehöll skrifterna, titta här.
Qumran och Dödahavsrullarna
Varför intressera sig för de s k Dödahavsrullarna och Qumran? Givetvis finns många svar, men ett av dem är att de innehåller våra äldsta skriftliga källor till Gamla testamentet (de flesta förmodligen nedtecknade någon gång mellan år 100 f Kr till 70 e Kr). Ett annat svar är att de ger oss inblick i hur judisk tro och liv kunde se ut, vid tiden före Jerusalems fall, om man inte tillhörde de stora grupperingarna: fariséerna, saddukéerna eller zeloterna. Att lära känna det judiska sammanhanget i Israel vid denna tid bidrar till att bättre kunna förstå tro, tankeströmningar och fromhet i den miljö där kristen tro kom att börja spridas. Eftersom denna typ av judendom inte levt vidare kan dessa skrifter bidra med reflektion inifrån en tid mellan Gamla och Nya testamentet som varken är präglad av vår tids judendom eller kristendom.
I Uppsala ägnar institutionen för lingvistik och filologi Dödahavsrullarna särskilt stort intresse. Institutionen har bland annat lagt ut en omfattande inledning till forskningen (fram till 1996) kring dessa skrifter. Den finns i två versioner: 1) relativt kortfattad men ändå innehållsrik inledning och 2) fackteologiskt skriven mer omfattande inledning.
Nu under våren har jag till och från läst i Rösterna ur Dödahavsrullarna, författad av Robert Eisenman och Michael Wise (2001). Det började med att jag träffade på hänvisningar till Qumranskrifterna i andra teologiska böcker och blev frustrerad av att jag på grund av avsaknad av kunskap inte kunde bedöma resonemangen. Eisenman & Wise är av annan åsikt än den som Bo Isaksson framhåller för vilka de var som levde i Qumran och skrev ner Dödahavsrullarna. Isaksson anger i inledningarna ovan att det var esséerna som var ursprunget, medan Eisenman & Wise anger att det inte var esséerna – utan ett slags radikal, militant, messiasförväntande rörelse som dragit sig undan världen för ett liv i extrem rituell renhet ute i Juda öken (s. 19f). Eisenman & Wise driver tesen att denna grupp/rörelse stod i nära förbindelse med, kanske till och med utgjorde ett kärnsammanhang för, den allra tidigaste kyrkan. Särskilt ser författarna kopplingar mellan den teologi som framkommer i Qumranskrifterna resp i Jakobsbrevet i Nya testamentet, men man ser också drag av sentida judisk mystik – s k kabbala. Den hållning som författarna i Rösterna ur Dödahavsrullarna intar gentemot urkyrkan finner jag intressant, men jag har ännu inte tagit del av hur övriga forskarvärlden ser på. Jag ser risk för tendentiösa tolkningar då säkert både judar och kristna vill kunna räkna Qumrankommuniteten främst till sitt eget teologiska arv.
Rösterna ur Dödahavsrullarna har ett inledande kapitel om upptäckten av Dödahavsrullarna och om Qumrankommuniteten. Sedan följer kapitel där olika typer av litteratur från Qumran presenteras allmänt, liksom ett kapitel om Qumrankommunitetens skrifttolkning. De olika kapitlen rymmer tolkningar av olika skrifter som hör till den aktuella gruppen, t ex messianska och visionära berättelser, profeter och pseudoprofeter, kalendertexter och prästavdelningar, testamenten och förmaningar, gärningar som räknas som rättfärdighet – lagtexter, samt lovsånger och hemligheter. Varje enskild texttolkning följs av ursprungstexten transkriberad till modern hebreiska, följd av en översättning till svenska.
På baksidan av boken kan man läsa att den riktar sig till så väl fackteologer som andra intresserade. Men jag tror att man bör ha en del kunskap om Gamla testamentet för att kunna tillgodogöra sig innehållet – att kunna se likheter och skillnader mellan källskrifterna samt förstå författarnas hänvisningar och analyser.
Avslutningsvis, ett litet citat ur den svenska översättningen av fragment 4Q521 fragment 1 spalt 2, rad 1-8 ( Eisenman, Robert & Wise, Michael (2001). Rösterna ur Dödahavsrullarna, s. 29f). Stycket handlar om himlens och jordens Messias.
[ ...Him] len och jorden skall lyda sin Messias,
[ ...och allt s]om är däri. Han skall inte överge de heligas bud.
Ni som säker Herren, vinn styrka genom att tjäna honom.
Finner ni inte Herren däri, alla ni som troget väntar?
Herren vårdar sig om de fromma (chassidim) och kallar de rättfärdiga (saddikim) vid namn.
Hans ande svävar över de ödmjuka, han vederkvicker de trofasta med sin kraft.
De fromma (chassidim) förhärligar han på det eviga rikets tron.
Han befriar de fångna, ger de blinda deras syn, skaffar upprättelse åt de för[tryckta.]
För att själv läsa om och i Dödahavsrullarna (på engelska), klicka här.
2009/09/13
Menoran i Magdala
Under utgrävningar av synagogan i Magdala (precis väster om Galiléiska sjön) har man härom dagen gjort ett viktigt fynd. Synagogan är daterad till år 50 f Kr till 100 e Kr, alltså från tiden då Jesus vandrade omkring i området. Den är en av världen äldsta synagogor, från andra templets tid, och det kan även anses troligt att Maria från Magdala har besökt den. I synagogan har arkeologer nu i veckan funnit en stor sten med relief-bilder av bl a menoran, den gyllene sjuarmade ljusstaken som stod i Jerusalems tempel. Menoran stals då Jerusalem föll i romarnas händer, vilket finns avbildat i Rom på Titus triumfbåge vid Colosseum (se här). Det storslagna med fyndet som gjorts i veckan är att man har funnit en avbildning av menoran som är samtidig med när den fanns i templet och fördes bort. Avbildningen bör alltså ha gjorts av någon som sett den verkliga ljusstaken i Jerusalem, ett ögonvittne.
Färgfotografiet (höger) föreställer en riktig gyllene menora tillverkad i vår tid efter konstens alla regler för att 
kunna brukas om ett nytt judiskt tempel kom i bruk. Organisationen, Tempelinstitutet, som har låtit tillverka föremål för templet finns i Jerusalem och har här alltså låtit ställa ut ett av sina föremål till allmän beskådan. I min tanke låter detta som en mycket politiskt provocerande handling. Men menoran är vacker!
Läs om utgrävningen av synagogan och reliefen av menoran, här. Det finns även bilder från utgrävningen av synagogan. Mycket intressant!
(Bilden från Titus” arch i Rom (ovan, vänster) är hämtad från http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Sack_of_jerusalem.JPG där den anges som icke-copyrightskyddad.)
2009/08/21
Brudgummen och bruden
PDF:Brudgummen och bruden (2007/2009)
I veckan har jag emellanåt tänkt på och fascinerats av hur Guds kärlek till sitt folk liknas vid en brudgums kärlek till sin brud. Tänk att vi får vara älskade så!? Tänk att vi har en sådan Gud, att Han är så kärleksfull. Jag har glatt mig mycket över det. Jag har också tänkt tillbaka på en andakt jag ledde vid två av mina goda vänners bröllop, som handlar just om Guds kärlek till sitt folk – sin brud. I filen ovan finns betraktelsen från den andakten i ”avidentifierad” och för delande på bloggen anpassad form.
Betraktelsen utgår ifrån följande bibelord:
Du skall inte längre kallas ”den övergivna”,
ditt land inte längre kallas ”den förskjutna”,
utan du skall heta ”hon som jag har kär”
och ditt land ”den äkta makan”.
Ty Herren har dig kär
och ditt land skall äktas av honom.
Som när en ung man äktar en flicka,
så skall han som bygger upp dig ta dig till äkta,
och som brudgummen gläds åt sin brud,
så skall din Gud glädjas över dig. (Jes 62:4-5)
Fler tankar om liknelsen mellan Gud och folket som brudgum och brud finns i http://troochliv.wordpress.com/2009/06/22/vad-ar-kyrkan/
2009/06/02
Lyssna till Bibeln på hebreiska
I judiska sammanhang brukar Bibelns berättelser sjungas, inte läsas högt så som vi oftast gör i Sverige och i Svenska kyrkans gudstjänst. Här kommer länkar till en sida där man kan få ta del av (och även ladda ner) Psaltaren och Höga visan insjungna i mellanösternaktig stil på hebreiska med instrument. Ett spännande och (förmodligen för många av oss) annorlunda sätt att höra välbekanta texter. Vi påminns om att de texter som ibland kan upplevas handla om oss och våra sammanhang har sitt ursprung i en annan tid och i en annan kultur. Detta behöver inte göra Psaltaren eller Höga visan mindre ”våra”, men vi kan få relatera till dem på fler sätt och på fler plan.
2009/05/24
Historien i GT
PDF: Historien i GT (uppdaterad kl 17.25 den 25 maj 2009)
Här kommer ett illustrerat hjälpmedel på en A4-sida för dig som skulle vilja få lite bättre koll på strukturen, årtal och böcker i Gamla testamentet. Jag tar dock endast upp de mer historiskt inriktade böckerna – inte vishetslitteraturen som har mer poetisk karaktär. Här finns även lästips för fortsatt nyfikna. Var så god att använda i de sammanhang där du finns. Har du funderingar kring möjliga förbättringar är du välkommen att meddela mig.
2009/05/16
Om GT och folket Israels tidiga historia
PDF: Gudsfolkets historia
Ett flertal personer har de senaste dagarna har tittat in och letat efter material om folket Israels historia. Jag har inventerat vad för material jag har sparat på min hårddisk och funnit ett anteckningskompendium som jag gjorde under den första kursen om Gamla testamentet på Johannelund. Här ges så väl en orientering om landet Israel, Gamla testamentets struktur och innehåll samt om folket Israels tidiga historia. Materialet är dock i första hand skrivet som en sammanfattning av anteckningar inför min tenta och håller inte någon hög akademisk klass. Jag tror dock ändå att det kan vara av värde som en liten orientering i ämnet.
2009/05/08
Det forntida Jerusalem
Den som är intresserad av det forntida Jerusalem rekommenderas ett besök på den prisbelönta sidan http://www.cityofdavid.org.il/index.html. Där kan man bl a gå på en virtuell tur i kung Davids Jerusalem samt lära sig mer om staden och hur den har vuxit fram.
Tips: kolla att du har ljudet på din dator påslaget innan du börjar.
