2011/01/07
Konflikten i Mellanöstern
PDF: Konflikten i Mellanöstern
För dig som uppskattar mina schematiska bilder kommer här en från det gångna årets studier, en bild av något mycket komplicerat, en historik för hur konflikten i Mellanöstern (främst mellan israeler och palestinier) har tett sig. Jag försöker lyfta fram hur olika faktorer hänger samman. Dokumentet är en förkortning av ett PM jag skrivit i en kurs på Johannelunds teologiska högskola (Det Heliga Landet). Första delen av dokumentet rymmer en schematisk bild över konflikten och en kortfattad förklaring av bilden. Andra delen av dokumentet innehåller en kort reflektion kring de kristna arabernas mycket utsatta situation i Mellanöstern. Det är de kristna araberna som gör att arabvärlden är arabisk (och inte muslimsk). Om de trängs undan helt försvinner en gränsöverskridande kultur i en region där rädslan låter bygga höga murar mellan människor.
Innan du kikar på dokumentet vill jag bara göra ett påpekande. Konflikten som skildras här är så komplex och därtill infekterad att jag vill vara mycket försiktig med att göra några egna anspråk på att presentera sanningen. Vad jag presenterar är den bild som träder fram för mig under läsning av Kirsten Schultzes The Arab-Israeli Conflict. Boken kan varmt rekommenderas för sin pedagogiska presentation av skeendena i konflikten och för att den söker skildra de olika parterna förhållandevis balanserat. Den som önskar få bättre känsla för hur olika faktorer hänger ihop, och kan stå ut med att läsa på engelska (dock ganska lättläst sådan), kan ha nytta av Schulzes bok.
2010/12/24
Bilder från Födelsekyrkan: God Jul!
pps: God Jul och ett Välsignat Nytt År!
Powerpointfilen rymmer ett litet bildspel med bilder från ett besök i Födelsekyrkan i Betlehem, som jag gjorde i februari 2010. Där ryms också en liten betraktelse kring att Bibelns berättelse finns förankrad i tid och rum och att Guds gemenskap med Sin mänsklighet är det djupaste skälet till att önska varandra God Jul.
Så en God Jul önskar jag dig, du som läser detta!
2010/12/14
Har Paulus en koherent syn på den judiska lagen i Romarbrevet?
PDF: Har Paulus en koherent syn på den judiska lagen
Paulus beskriver i Romarbrevets första hälft ofta relationen mellan lagen och rättfärdiggörelsen – att lagen eller att göra den inte i sig själv ger rättfärdighet, utan det behövs tro (Rom 3:20). I kapitel två skriver han att ”det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare” (författarens kursivering) men i kapitel tre att ”människan blir rättfärdig på grund av tro, oberoende av laggärningar”. Utgör detta en motsättning som alltså skulle visa att Paulus syn på lagen i Romarbrevet inte är koherent?
När Paulus skriver om ”den judiska lagen” syftar detta tillbaka på hebreiskans Torah. På grekiska kallas den nomos. Begreppet rymmer en rad av olika betydelser: från hela Tanak (GT) ner till de fem Moseböckerna. Och det skulle vara möjligt att snäva in begreppet ytterligare mot lagen som gavs vid Sinai. För att kunna bedöma om Paulus hade en koherent syn på den judiska lagen i Romarbrevet behöver jag alltså, som ett delmoment av uppgiften, försöka ta reda på vad Paulus kan ha menat med nomos. Verser som rymmer dissonans eller möjliga motsättningar mot Paulus huvudsakliga nomosteologi i Romarbrevet (Rom 2:13) kommer att behöva studeras mera ingående. Därefter kan diskussion och analys kring den sammantagna koherensen äga rum.
2010/10/10
Profeten Hosea
PDF: Hosea och hans bok
Det här är en lätt bearbetad och förkortad version av en PM jag skrivit i en kurs om de gammaltestamentliga profeterna på C-nivå. Därav det torra språket och bristen på anpassning till vardagslivet. Detta till trots tror jag att detta studium av profeten Hosea och hans bok kan vara hjälpmedel för att hitta större djup i vår egen läsning av och brottning med Hosea. Han är en profet som fortfarande är högaktuell efter sådär 2800 år. Varför det? Läs och se… och förundras över Guds stora kärlek till sitt folk, till kyrkan, till dig och mig.
Profeten Hosea fick den svåra uppgiften från Gud att med sitt liv gestalta Herren Guds kärleksfulla och förlåtande relation till sitt folk. Gud talar inte bara till Hosea utan genom Hosea i dennes äktenskap. Denna symboliska dimension av profettjänsten är vanligt förekommande, men ingenstans så djupgående som hos Hosea. Han kom att själv bli del av sitt budskap från Gud, på ett djupt personligt och rimligen smärtsamt sätt. Han fick erfara något av vad Israels Gud led i relation till sitt folk som vänt sig från Herren till baalsgudarna. För att denna symbolik skulle bli tydlig krävdes att Hosea förhöll sig till Gomer på ett rättfärdigt och gott vis, trots hennes otrolöshet (i likhet med Gud i relation till folket). Denna djupa spricka mellan Hosea och hans hustru innebar att Hoseas profettjänst kan ha varit en av de allra svåraste. Genom temat Guds och människors kärlek fortsätter Hosea bok att vara ständigt aktuell, men också svår att hantera. För den kärlek som porträtteras är ingen känslomässig dans på rosor. För Herren och Hosea är den ”tough love” – precis som för dig och mig.
2010/06/13
Archaeology & the New Testament
PDF:Archaeology & the New Testament
I boken Archaeology & the New Testament försöker John McRay både ge läsaren en grundkurs i arkeologi och samtidigt berätta om forskning som rör platser, personer och företeelser med anknytning till Nya testamentet. McRay skriver i förordet att om ”it stimulates its readers to further research, reflection and respect for the Word of God, it will have fulfilled its author’s hopes”. Och jag anar en bakomliggande varm kristen tro – som inte ser vetenskapens problematiserande funktion som ett hot, utan som möjligheter till fördjupning. Målgruppen för denna volym är exegeter och McRay är högt skolad inom exegetikens område. Särskilt diskuterar han översättningsfrågor där arkeologiska fynd belyser Nya testamentets grundtext. Archaeology & the New Testament kom ut 1991 men trycktes om i upplaga med mjuk pärm 2008.
Det här är en bok som jag vill rekommendera så väl för lekmän som för alla som läser exegetik.
2010/05/01
Qumranbilder
Den som är intresserad av föremål funna i Qumran, så väl bruksföremål som lerkrukorna som innehöll skrifterna, titta här.
Qumran och Dödahavsrullarna
Varför intressera sig för de s k Dödahavsrullarna och Qumran? Givetvis finns många svar, men ett av dem är att de innehåller våra äldsta skriftliga källor till Gamla testamentet (de flesta förmodligen nedtecknade någon gång mellan år 100 f Kr till 70 e Kr). Ett annat svar är att de ger oss inblick i hur judisk tro och liv kunde se ut, vid tiden före Jerusalems fall, om man inte tillhörde de stora grupperingarna: fariséerna, saddukéerna eller zeloterna. Att lära känna det judiska sammanhanget i Israel vid denna tid bidrar till att bättre kunna förstå tro, tankeströmningar och fromhet i den miljö där kristen tro kom att börja spridas. Eftersom denna typ av judendom inte levt vidare kan dessa skrifter bidra med reflektion inifrån en tid mellan Gamla och Nya testamentet som varken är präglad av vår tids judendom eller kristendom.
I Uppsala ägnar institutionen för lingvistik och filologi Dödahavsrullarna särskilt stort intresse. Institutionen har bland annat lagt ut en omfattande inledning till forskningen (fram till 1996) kring dessa skrifter. Den finns i två versioner: 1) relativt kortfattad men ändå innehållsrik inledning och 2) fackteologiskt skriven mer omfattande inledning.
Nu under våren har jag till och från läst i Rösterna ur Dödahavsrullarna, författad av Robert Eisenman och Michael Wise (2001). Det började med att jag träffade på hänvisningar till Qumranskrifterna i andra teologiska böcker och blev frustrerad av att jag på grund av avsaknad av kunskap inte kunde bedöma resonemangen. Eisenman & Wise är av annan åsikt än den som Bo Isaksson framhåller för vilka de var som levde i Qumran och skrev ner Dödahavsrullarna. Isaksson anger i inledningarna ovan att det var esséerna som var ursprunget, medan Eisenman & Wise anger att det inte var esséerna – utan ett slags radikal, militant, messiasförväntande rörelse som dragit sig undan världen för ett liv i extrem rituell renhet ute i Juda öken (s. 19f). Eisenman & Wise driver tesen att denna grupp/rörelse stod i nära förbindelse med, kanske till och med utgjorde ett kärnsammanhang för, den allra tidigaste kyrkan. Särskilt ser författarna kopplingar mellan den teologi som framkommer i Qumranskrifterna resp i Jakobsbrevet i Nya testamentet, men man ser också drag av sentida judisk mystik – s k kabbala. Den hållning som författarna i Rösterna ur Dödahavsrullarna intar gentemot urkyrkan finner jag intressant, men jag har ännu inte tagit del av hur övriga forskarvärlden ser på. Jag ser risk för tendentiösa tolkningar då säkert både judar och kristna vill kunna räkna Qumrankommuniteten främst till sitt eget teologiska arv.
Rösterna ur Dödahavsrullarna har ett inledande kapitel om upptäckten av Dödahavsrullarna och om Qumrankommuniteten. Sedan följer kapitel där olika typer av litteratur från Qumran presenteras allmänt, liksom ett kapitel om Qumrankommunitetens skrifttolkning. De olika kapitlen rymmer tolkningar av olika skrifter som hör till den aktuella gruppen, t ex messianska och visionära berättelser, profeter och pseudoprofeter, kalendertexter och prästavdelningar, testamenten och förmaningar, gärningar som räknas som rättfärdighet – lagtexter, samt lovsånger och hemligheter. Varje enskild texttolkning följs av ursprungstexten transkriberad till modern hebreiska, följd av en översättning till svenska.
På baksidan av boken kan man läsa att den riktar sig till så väl fackteologer som andra intresserade. Men jag tror att man bör ha en del kunskap om Gamla testamentet för att kunna tillgodogöra sig innehållet – att kunna se likheter och skillnader mellan källskrifterna samt förstå författarnas hänvisningar och analyser.
Avslutningsvis, ett litet citat ur den svenska översättningen av fragment 4Q521 fragment 1 spalt 2, rad 1-8 ( Eisenman, Robert & Wise, Michael (2001). Rösterna ur Dödahavsrullarna, s. 29f). Stycket handlar om himlens och jordens Messias.
[ ...Him] len och jorden skall lyda sin Messias,
[ ...och allt s]om är däri. Han skall inte överge de heligas bud.
Ni som säker Herren, vinn styrka genom att tjäna honom.
Finner ni inte Herren däri, alla ni som troget väntar?
Herren vårdar sig om de fromma (chassidim) och kallar de rättfärdiga (saddikim) vid namn.
Hans ande svävar över de ödmjuka, han vederkvicker de trofasta med sin kraft.
De fromma (chassidim) förhärligar han på det eviga rikets tron.
Han befriar de fångna, ger de blinda deras syn, skaffar upprättelse åt de för[tryckta.]
För att själv läsa om och i Dödahavsrullarna (på engelska), klicka här.
2010/04/02
Film om trädgårdsgraven och Gordons Golgata
Här en film jag fann på YouTube när jag surfade runt och kikade. Den börjar ganska brett och visar Jerusalem som en stad med tre religioner. Det är emellertid inte det som är filmens fokus. Ganska snart smalnar innehållet till att ge en presentation av några viktiga platser under Jesus sista dygn: Getsemane, Golgata och graven. Filmmakarna tar mycket klart ställning för att Gordons Golgata och Trädgårdsgraven är de sanna platserna där Jesus dog och uppstod. Detta vågar inte jag ta ställning för lika starkt. Och jag finner att det inte spelar så stor roll vilken (om någon) som var den riktiga, annat än för att stilla min nyfikenhet. Graven är ju ändå inte platsen där vi idag ska söka Jesus: Han har ju uppstått. Men vad denna film gör är att ta med åskådaren på en guidad tur på platsen, som jag tror kan vara av värde både för den som inte själv har varit där, och för den som har varit där själv. Det görs också åskådligt hur Jesus kan ha legat, var ängeln kan ha varit och hur stenen som förseglade graven kan ha sett ut. Att få se detta åskådliggjort tydligt kan berika vår förståelse av vad det var som skedde. Därför menar jag att detta, trots sin långt ifrån nyanserade skildring, kan vara intressant.
För en liten diskussion av argument för respektive emot Gordons Golgata samt Trädgårdsgraven och Heliga gravens kyrka/Uppståndelsekyrkan, se inlägget: http://troochliv.wordpress.com/2010/03/04/om-jesu-dod-och-uppstandelse/
2010/03/04
Om Jesu död och uppståndelse
En av de böcker jag köpte med mig hem från Israel är The Weekend That Changed the World: The Mystery of Jerusalem’s Empty Tomb, av Peter Walker (2000). Det är en arkeologiskt orienterad bok som försöker svara på var- och hur-frågor kring Jesu sista vecka. Framför allt fokuserar Walker på de två platser i Jerusalem idag som hålls för möjliga platser för Jesu avrättning och uppståndelse: Gravkyrkan/Uppståndelsekyrkan respektive Trädgårdsgraven (Gordons Golgata).
Det här en mycket matnyttig bok, inte minst för den som står i förkunnartjänst. Vissa delar av boken skriver Walker nästan som prosa och försöker bredda evangeliernas berättelse med förklaringar och detaljer som evangelisterna inte tagit med. I faktarutor tar Walker med material om olika arkeologiska fynd m
ed anknytning till Jesu sista vecka. Tyngdpunkten i boken är dock diskussionen kring de två idag oftast utpekade möjliga platserna för Jesu död och uppståndelse. Walker försöker att presentera huvudargument för och emot båda och har på många vis en ödmjuk och försiktig hållning i frågan. Walker antyder att man kan ha tagit miste när man byggde Uppståndelsekyrkan på 300-talet och att politiska faktorer kan ha spelat in i att man valde denna plats. Den mycket gamla traditionen kring Uppståndelsekyrkan är huvudargumentet för denna plats autenticitet. Man kan spåra traditionen ner till 300-talet eller möjligen till 100-talet, men Walker frågar sig om man kommer hela vägen tillbaka till Jesu tid. Finns inte denna länk är traditionsargumentet inte mycket värt. Men det är i så fall underligt att man ändå fann en grav (eller rättare sagt flera gravar) när man rev kejsar Hadrianus Venustempel från 135 e Kr för att istället bygga en kyrka på platsen på 300-talet. Walker skriver dock att han finner skälen för Gordons Golgata 
och Trädgårdsgraven mest övertygande. Detta bl a mot bakgrund av att man säkert vet att denna plats låg utanför Jerusalems mur vid Jesu tid (vilket han menar inte är lika säkert med platsen för Uppståndelsekyrkan). Han finner också flera judiska källor som anger Gordons Golgata som en judisk steningsplats/avrättningsplats – vilken romarna mycket väl kan ha valt att använda när de kom att ansvara för avrättningar. Walker presenterar skäl för att platsen för korsfästelsen i så fall bör ha varit nedanför klippan och inte ovanpå, alltså precis framför den kranielika formen i klippan som anges som skäl för att detta bör ha varit Golgota (skalleplatsen). En svaghet i argumentet för denna plats är att vi idag inte vet hur denna klippvägg såg ut vid Jesu tid. Den är av mjuk sandsten (om jag minns rätt) och bör därmed bli mer påverkad av slitage från väder och vind än hårdare bergarter. Och oavsett vilken ståndpunkt man kommer fram till gällande vilken plats som bör vara den riktiga (om någon) är ju poängen att Jesus inte är där. Så egentligen är ju inte denna fråga så viktig, men den kan ju vara intressant ändå. Och oavsett historiciteten tjänar båda dessa platser idag som viktiga platser för bön till den Uppståndne.
För den som är mer intresserad av detta ämne, se inlägget: http://troochliv.wordpress.com/2010/04/02/film-om-tradgardsgraven-och-gordons-golgata/
2010/03/02
High tech om Jerusalems historia: Night Spectacular
Under de dagar jag besökte Jerusalem, nyligen, kom jag att få se en fantastisk kvällsföreställning i det s k David’s tower, strax till höger innanför Jaffaporten. Trots att namnet ger associationer till kung David är David’s tower kung Herodes den Stores borg i Jerusalem. Det är också möjligt att Pilatus vistades här under påsken då Jesus korsfästes (och att Jesus kan ha blivit torterad på denna borggård). Mer om detta finns att läsa i ett inlägg i den norske prästen Arne Berges blogg. The Night Spectacular har dock inte mycket med Pilatus att göra. Istället är det en föreställning där man med mycket avancerad teknik projicerar Jerusalems historia på väggarna av borgen (världsunikt!). Bilderna får tredimensionell karaktär. Åskådaren får göra en vandring genom de stora historiska epokerna, njuta av bild och musik, allt medan stjärnor och måne tittar på (om det är klart väder). För mig var detta hisnande… Det är stort vad stenarna i denna stad har varit med om. Och jag kan känna ödmjukhet inför att själv få vara en av de många som vandrar över dem. Också stjärnhimlen över våra huvuden har nog varit någorlunda densamma under de ca 3-4000 år som föreställningen skildrar. Så stjärnorna har också ”sett” denna historia utspela sig. Men nu skiner deras ljus över oss. Tillvarons kontinuitet blir påtaglig…
Den första filmen är kort (1:45) men ger känsla av hur maffiga ljudeffekterna är – om man har någorlunda bra högtalare anslutna till sin dator. Den andra filmen är lite längre och innehåller intervjuer, möjlighet att höra modern hebreiska samt fler och längre klipp från föreställningen (6:42).
Givetvis kan inte några filmklipp kompensera för att uppleva vare sig Jerusalem eller den här showen i verkligheten. Men kanske kan den vara en aptitretare? Eller en möjlighet till tillbakablick för oss som redan har sett. Och om du snart ska resa till Jerusalem vill jag verkligen tipsa om att se denna.
Mer att läsa och se finns på hemsidan för David’s tower.
