2010/11/14

The Father’s Song

Sparad i Betraktelser, Film, Gud den 12:30 av Johanna Dahl

Vi har alla en jordisk far, oavsett om vi känner honom eller ej. Vi har också en himmelsk far, oavsett om vi känner Honom eller ej. Våra jordiska fäder har förmodligen gett oss en blandad bild av vad en far är: både sådant som varit gott och sådant som inte blivit så bra. Aposteln Paulus skriver:

”Därför vill jag falla på knä för Fadern, efter vilken allt vad fader heter i himlen och på jorden har sitt namn.” (Ef 3:14f)

Våra jordiska fäder är i bästa fall, men utan att förringa deras värde och insats, blott en blek kopia av vår himmelske Fader. Han är den fullkomlige Fadern – alla fäders Fader. Och hans barn får vi vara så länge vi lever.

”Ännu när ni blir gamla är jag densamme, ännu när ni grånat skall jag bära på er. Jag har skapat er, jag skall lyfta, bära och rädda er.”
(Jes 46:4)

Se gärna denna bildsatta sång, The Father’s Song av Matt Redman.

2010/10/10

Profeten Hosea

Sparad i Artiklar, Böcker, Bibeln, Gud, Israel, Jesus Kristus, Judiskt, Kristenlivet, Kyrkan, Själavård/psykologi, Socialt samspel den 14:04 av Johanna Dahl

PDF: Hosea och hans bok

Det här är en lätt bearbetad och förkortad version av en PM jag skrivit i en kurs om de gammaltestamentliga profeterna på C-nivå. Därav det torra språket och bristen på anpassning till vardagslivet. Detta till trots tror jag att detta studium av profeten Hosea och hans bok kan vara hjälpmedel för att hitta större djup i vår egen läsning av och brottning med Hosea. Han är en profet som fortfarande är högaktuell efter sådär 2800 år. Varför det? Läs och se… och förundras över Guds stora kärlek till sitt folk, till kyrkan, till dig och mig.

Profeten Hosea fick den svåra uppgiften från Gud att med sitt liv gestalta Herren Guds kärleksfulla och förlåtande relation till sitt folk. Gud talar inte bara till Hosea utan genom Hosea i dennes äktenskap. Denna symboliska dimension av profettjänsten är vanligt förekommande, men ingenstans så djupgående som hos Hosea. Han kom att själv bli del av sitt budskap från Gud, på ett djupt personligt och rimligen smärtsamt sätt. Han fick erfara något av vad Israels Gud led i relation till sitt folk som vänt sig från Herren till baalsgudarna. För att denna symbolik skulle bli tydlig krävdes att Hosea förhöll sig till Gomer på ett rättfärdigt och gott vis, trots hennes otrolöshet (i likhet med Gud i relation till folket). Denna djupa spricka mellan Hosea och hans hustru innebar att Hoseas profettjänst kan ha varit en av de allra svåraste. Genom temat Guds och människors kärlek fortsätter Hosea bok att vara ständigt aktuell, men också svår att hantera. För den kärlek som porträtteras är ingen känslomässig dans på rosor. För Herren och Hosea är den ”tough love” – precis som för dig och mig.

2010/06/10

Anteckningar: Församlingsväxt

Sparad i Böcker, Gud, Gudstjänst, Kristenlivet, Kyrkan, Socialt samspel den 22:05 av Johanna Dahl

PDF: Församlingsväxt PKV anteckningar (uppdaterad version 13 juni 2010)

De allra flesta som är aktiva i kyrkan är det för att de en gång fick en relation till någon som öppnade en väg och gav dem en plats – det blev ett vi. Om detta är sant behöver vi, för att leda andra till församlingsliv, bygga relationer till dem som är vid tröskeln till kyrkan och de utanför.

Göteborgs stift har nyligen haft en sommarkurs (PKV), några dagar på Helsjöns folkhögskola, för blivande kyrkoarbetare. Temat för 2010 var Församlingsväxt – ett mycket relevant tema i en tid när klyftan mellan anställda, ideella och den gudstjänstfirande församlingen är stor medan kyrkans bankkonton och medlemsantal krymper. Vår kyrka står inför nya utmaningar, en ny tid. Vad innebär det att vara kyrka i det tjugoförsta århundradet? För att kunna ta ut riktningen framåt behöver vi söka oss till början och ta reda på vilken identitet  Gud har skänkt oss och vad som är vårt syfte. Sedan kan vi fundera över hur det kan levas ut i vår tid. Om detta, hur vi kan bygga dynamiska och livskraftiga församlingar som lockar nya medlemmar, har vi fått undervisnining och reflekterat. På kursen talade bl a Fredrik Modéus (författare till Längta efter liv och Mod att vara kyrka), stiftsdirektor Ingmar Humlén, kyrkoherde Lars Olsson och församlingspedagog Monika Sennerstrand från Björkekärrs församling (Göteborg) och biskop Carl-Axel Aurélius.

För mig blev detta en mycket positiv och inspirerande kurs. Att detta är något som Svenska kyrkan i Göteborgs stift vill utbilda sina blivande kyrkoarbetare i skänker hopp inför framtiden. Men detta med församlingsliv är ju inte bara frågor som berör församlingsanställda. I själva verket är en tydlig tendens när man studerar växande församlingar att det är sammanhang där klyftan mellan anställda och ideella medarbetare är förhållandevis liten, gemenskap och gudstjänst är två bärande pelare, och många medverkar i församlingens liv och gudstjänst. Läs och smittas av visionen!

Boktips är Modéus båda böcker och Tänk frivilligt! (2009) från Björkekärrs församling i Göteborg. Dessa belyser på olika sätt arbete med församlingsväxt. Den sistnämnda boken innehåller även material för överenskommelser mellan ideella medarbetare som går att använda för andra församlingar.

Anteckningarna är sammanställda i samarbete med Tony Larsson (http://troochteologi.wordpress.com).

2010/06/09

Den heliga Treenigheten

Sparad i Artiklar, Den heliga Treenigheten, Gud, Jesus Kristus, Troslära den 20:14 av Johanna Dahl

PDF: Treenigheten (2006)

Skillnaden mellan Fadern, Sonen och den helige Ande ligger i själva dessa relationer inom Gudomen och är en bestående del av Guds natur. Relationerna är det som hindrar ’personerna’ från sammanblandning. Därför är personerna inget annat än relationerna inom Gudomen. På samma gång är personerna bara begreppsligen skilda från Guds natur, dvs. det är en språklig distinktion inom en verklig enhet.

Frälsningen

Sparad i Artiklar, Gud, Jesus Kristus, Troslära den 20:04 av Johanna Dahl

PDF:Frälsningen (2006)

Rättfärdiggörelse handlar om att komma i en rätt relation med Gud. Luther och Augustinus resonerar juridiskt (forensiskt) kring rättfärdiggörelsen. Synden och skulden, som kommit att skilja människan och Gud måste sonas, såsom ett brott måste straffas. Enligt Lutherskt sätt att tänka blir syndiga människor rättfärdiga inför Gud genom tron på och tillägnelsen av löftena att Kristus tillfyllestgjort lagen genom lydnad, lidande och uppståndelse i mänsklighetens ställe. Skulden tillfaller alltså Kristus.

Guds väsen och egenskaper

Sparad i Artiklar, Gud, Troslära den 20:02 av Johanna Dahl

PDF:Guds väsen och egenskaper (2006)

Luther definierar ’gud’ såsom ”det som man väntar sig allt gott av och som man i all nöd tager sin tillflykt till”. Det som någon sätter sin djupaste tro och förtröstan till är hennes gud, eller avgud om objektet eller subjektet för tron och förtröstan är någon annan än den som åsyftas i 2 Mos 20:3. Gudsbegreppet begränsas även till att gälla ett yttersta ting, vilket kan ses som ett ställningstagande för monoteism.

Kristi verk

Sparad i Artiklar, Bibeln, Gud, Jesus Kristus, Troslära den 19:59 av Johanna Dahl

PDF:Kristi verk (2006)

Kristi ’verk’ handlar om hans lydnad och tillfyllestgörelse: att han aktivt levde ett liv i enlighet med Guds lag, samt passivt att Gud genom Kristus utsatte sig för lidande [informellt: Kristi värk]. Som två naturer i en person kunde detta Kristi liv och verk bringa försoning mellan människan och Gud.

Kristi person och inkarnationen

Sparad i Artiklar, Bibeln, Gud, Inkarnationen, Jesus Kristus, Troslära den 19:55 av Johanna Dahl

PDF: Kristi person (2006)

Det heter i Joh 1:14 att ”Ordet blev kött”, som på latin givit upphov till termen inkarnation. Det innebär att Gud, Sonen, har blivit kött/människa genom att födas som en sann människa [utan arvsynd, då denna inte hör till naturen] i Jesus från Nasaret. Denne Jesus från Nasaret tillika Jesus Kristus är i sin person sann Gud efter sin fullständiga gudomliga natur och sann människa efter sin fullständiga mänskliga natur.

2010/01/13

Uppsats: Kristi närvaro och gemenskap

Sparad i Den heliga Treenigheten, Gud, Gudstjänst, Inkarnationen, Jesus Kristus, Kyrkan, Kyrkohistoria, Troslära, Uppsatser den 15:16 av Johanna Dahl

PDF: Den theandriska visionen i en svenskkyrklig högmässa

”Under det senaste decenniet har intresset för fornkyrklig teologi ökat inom många grenar av den svenska kristenheten. En ekumeniskt viktig förgrundsgestalt i denna strömning är Peter Halldorf, redaktör för tidskriften Pilgrim samt författare bl a till boken 21 kyrkofäder. Jag tänker mig att intresset för fornkyrklig och östkyrklig teologi även medför funderingar kring hur denna teologi ryms i andra sammanhang. För att bedöma förenligheten krävs systematisk jämförelse av den teologi man vill föra in med den redan befintliga teologin i ett sammanhang. Detta är vad jag ämnar göra med valda delar ur kyrkofadern Maximus Bekännarens teologi relation till Svenska kyrkans teologi.”

Uppsatsen behandlar Kristi närvaro i världen och den därtill knutna möjligheten till gemenskap med honom utifrån Maximus Bekännarens respektive luthersk teologi. Eftersom gudstjänsten och framför allt nattvarden/eukaristin är sammanhang dit Kristi närvaro på särskilda sätt är knuten står dessa sammanhang i centrum i uppsatsen. Jag gör bland annat en liten analys av Svenska kyrkans högmässa utifrån Den svenska kyrkohandboken och Svenska kyrkans bekännelseskrifter och jämför med vad Maximus skriver exempelvis i sin kommentar till den heliga liturgin – Mystagogia. Uppsatsen berör och jämför ämnen som: luthersk och ortodox nattvardssyn, luthersk frälsningssyn i relation till gudomliggörelse (theosis), människosyn hos Maximus respektive Luther och hur synden relaterar till människans (fria) vilja.

Välkommen att kika, läsa och tillsammans med mig ”nosa” på och brottas med tankar ur Maximus Bekännarens inkarnatoriska teologi, hans stora theandriska (gudomlig-mänskliga) vision.

2010/01/01

Predikan Nyårsdagen

Sparad i Gud, Predikan den 22:04 av Johanna Dahl

PDF: Nyårsdagen 2010 2 årg

Det finns hopp! GT-texten idag talar tröstens ord till oss: Glömmer en kvinna sitt lilla barn, bryr hon sig inte om den hon själv har fött? Och även om hon skulle glömma, glömmer jag aldrig dig. Nej, ditt namn är skrivet i mina händer, jag tänker ständigt på dina murar. (Jes 49) Även om allt i ditt liv skulle se ut som om Gud har glömt dig. Om allt du förmår känna är tomhet och inre smärta. Om det känns som om dina försök att be inte kan nå fram till Gud utan bara studsar runt i rummet. Även om du, precis som Israels folk själv skulle ha glömt Gud, inte orkat ropa till Honom eller inte brytt dig om Honom så har Han inte glömt dig. Nej, Gud säger: ditt namn är skrivet i mina händer.

Nästa sida

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.