2010/11/14
The Father’s Song
Vi har alla en jordisk far, oavsett om vi känner honom eller ej. Vi har också en himmelsk far, oavsett om vi känner Honom eller ej. Våra jordiska fäder har förmodligen gett oss en blandad bild av vad en far är: både sådant som varit gott och sådant som inte blivit så bra. Aposteln Paulus skriver:
”Därför vill jag falla på knä för Fadern, efter vilken allt vad fader heter i himlen och på jorden har sitt namn.” (Ef 3:14f)
Våra jordiska fäder är i bästa fall, men utan att förringa deras värde och insats, blott en blek kopia av vår himmelske Fader. Han är den fullkomlige Fadern – alla fäders Fader. Och hans barn får vi vara så länge vi lever.
”Ännu när ni blir gamla är jag densamme, ännu när ni grånat skall jag bära på er. Jag har skapat er, jag skall lyfta, bära och rädda er.” (Jes 46:4)
Se gärna denna bildsatta sång, The Father’s Song av Matt Redman.
2010/06/09
Den heliga Treenigheten
PDF: Treenigheten (2006)
Skillnaden mellan Fadern, Sonen och den helige Ande ligger i själva dessa relationer inom Gudomen och är en bestående del av Guds natur. Relationerna är det som hindrar ’personerna’ från sammanblandning. Därför är personerna inget annat än relationerna inom Gudomen. På samma gång är personerna bara begreppsligen skilda från Guds natur, dvs. det är en språklig distinktion inom en verklig enhet.
Frälsningen
PDF:Frälsningen (2006)
Rättfärdiggörelse handlar om att komma i en rätt relation med Gud. Luther och Augustinus resonerar juridiskt (forensiskt) kring rättfärdiggörelsen. Synden och skulden, som kommit att skilja människan och Gud måste sonas, såsom ett brott måste straffas. Enligt Lutherskt sätt att tänka blir syndiga människor rättfärdiga inför Gud genom tron på och tillägnelsen av löftena att Kristus tillfyllestgjort lagen genom lydnad, lidande och uppståndelse i mänsklighetens ställe. Skulden tillfaller alltså Kristus.
Guds väsen och egenskaper
PDF:Guds väsen och egenskaper (2006)
Luther definierar ’gud’ såsom ”det som man väntar sig allt gott av och som man i all nöd tager sin tillflykt till”. Det som någon sätter sin djupaste tro och förtröstan till är hennes gud, eller avgud om objektet eller subjektet för tron och förtröstan är någon annan än den som åsyftas i 2 Mos 20:3. Gudsbegreppet begränsas även till att gälla ett yttersta ting, vilket kan ses som ett ställningstagande för monoteism.
Kristi verk
PDF:Kristi verk (2006)
Kristi ’verk’ handlar om hans lydnad och tillfyllestgörelse: att han aktivt levde ett liv i enlighet med Guds lag, samt passivt att Gud genom Kristus utsatte sig för lidande [informellt: Kristi värk]. Som två naturer i en person kunde detta Kristi liv och verk bringa försoning mellan människan och Gud.
Kristi person och inkarnationen
PDF: Kristi person (2006)
Det heter i Joh 1:14 att ”Ordet blev kött”, som på latin givit upphov till termen inkarnation. Det innebär att Gud, Sonen, har blivit kött/människa genom att födas som en sann människa [utan arvsynd, då denna inte hör till naturen] i Jesus från Nasaret. Denne Jesus från Nasaret tillika Jesus Kristus är i sin person sann Gud efter sin fullständiga gudomliga natur och sann människa efter sin fullständiga mänskliga natur.
2010/01/13
Uppsats: Kristi närvaro och gemenskap
PDF: Den theandriska visionen i en svenskkyrklig högmässa
”Under det senaste decenniet har intresset för fornkyrklig teologi ökat inom många grenar av den svenska kristenheten. En ekumeniskt viktig förgrundsgestalt i denna strömning är Peter Halldorf, redaktör för tidskriften Pilgrim samt författare bl a till boken 21 kyrkofäder. Jag tänker mig att intresset för fornkyrklig och östkyrklig teologi även medför funderingar kring hur denna teologi ryms i andra sammanhang. För att bedöma förenligheten krävs systematisk jämförelse av den teologi man vill föra in med den redan befintliga teologin i ett sammanhang. Detta är vad jag ämnar göra med valda delar ur kyrkofadern Maximus Bekännarens teologi relation till Svenska kyrkans teologi.”
Uppsatsen behandlar Kristi närvaro i världen och den därtill knutna möjligheten till gemenskap med honom utifrån Maximus Bekännarens respektive luthersk teologi. Eftersom gudstjänsten och framför allt nattvarden/eukaristin är
sammanhang dit Kristi närvaro på särskilda sätt är knuten står dessa sammanhang i centrum i uppsatsen. Jag gör bland annat en liten analys av Svenska kyrkans högmässa utifrån Den svenska kyrkohandboken och Svenska kyrkans bekännelseskrifter och jämför med vad Maximus skriver exempelvis i sin kommentar till den heliga liturgin – Mystagogia. Uppsatsen berör och jämför ämnen som: luthersk och ortodox nattvardssyn, luthersk frälsningssyn i relation till gudomliggörelse (theosis), människosyn hos Maximus respektive Luther och hur synden relaterar till människans (fria) vilja.
Välkommen att kika, läsa och tillsammans med mig ”nosa” på och brottas med tankar ur Maximus Bekännarens inkarnatoriska teologi, hans stora theandriska (gudomlig-mänskliga) vision.
2010/01/01
Predikan Nyårsdagen
Det finns hopp! GT-texten idag talar tröstens ord till oss: Glömmer en kvinna sitt lilla barn, bryr hon sig inte om den hon själv har fött? Och även om hon skulle glömma, glömmer jag aldrig dig. Nej, ditt namn är skrivet i mina händer, jag tänker ständigt på dina murar. (Jes 49) Även om allt i ditt liv skulle se ut som om Gud har glömt dig. Om allt du förmår känna är tomhet och inre smärta. Om det känns som om dina försök att be inte kan nå fram till Gud utan bara studsar runt i rummet. Även om du, precis som Israels folk själv skulle ha glömt Gud, inte orkat ropa till Honom eller inte brytt dig om Honom så har Han inte glömt dig. Nej, Gud säger: ditt namn är skrivet i mina händer.


