2010/07/05
Predikan: Sänd mig!
När vi nu hör ihop med Jesus är vi inbjudna i gemenskap med den heliga Treenigheten själv. Vi är inbjudna att ta del i den himmelska dansen mellan Fadern, Sonen och Anden. Så brukar man i de östliga, ortodoxa kyrkorna beskriva vår gemenskap med Gud. Men fråga mig inte hur det fungerar.
Du och jag, som sitter här. Vi får alltså vara i gemenskap med det allra heligaste som finns – den Treenige Guden själv. Och Guds helighet liksom smittar över på oss. Då är det kanske inte så konstigt att Petrus kallar oss ”ett heligt prästerskap”. För prästerna i israels folk tjänstgjorde ju i templet. Men smaka på orden: heligt prästerskap.
2010/06/09
Den heliga Treenigheten
PDF: Treenigheten (2006)
Skillnaden mellan Fadern, Sonen och den helige Ande ligger i själva dessa relationer inom Gudomen och är en bestående del av Guds natur. Relationerna är det som hindrar ’personerna’ från sammanblandning. Därför är personerna inget annat än relationerna inom Gudomen. På samma gång är personerna bara begreppsligen skilda från Guds natur, dvs. det är en språklig distinktion inom en verklig enhet.
2010/01/13
Uppsats: Kristi närvaro och gemenskap
PDF: Den theandriska visionen i en svenskkyrklig högmässa
”Under det senaste decenniet har intresset för fornkyrklig teologi ökat inom många grenar av den svenska kristenheten. En ekumeniskt viktig förgrundsgestalt i denna strömning är Peter Halldorf, redaktör för tidskriften Pilgrim samt författare bl a till boken 21 kyrkofäder. Jag tänker mig att intresset för fornkyrklig och östkyrklig teologi även medför funderingar kring hur denna teologi ryms i andra sammanhang. För att bedöma förenligheten krävs systematisk jämförelse av den teologi man vill föra in med den redan befintliga teologin i ett sammanhang. Detta är vad jag ämnar göra med valda delar ur kyrkofadern Maximus Bekännarens teologi relation till Svenska kyrkans teologi.”
Uppsatsen behandlar Kristi närvaro i världen och den därtill knutna möjligheten till gemenskap med honom utifrån Maximus Bekännarens respektive luthersk teologi. Eftersom gudstjänsten och framför allt nattvarden/eukaristin är 
sammanhang dit Kristi närvaro på särskilda sätt är knuten står dessa sammanhang i centrum i uppsatsen. Jag gör bland annat en liten analys av Svenska kyrkans högmässa utifrån Den svenska kyrkohandboken och Svenska kyrkans bekännelseskrifter och jämför med vad Maximus skriver exempelvis i sin kommentar till den heliga liturgin – Mystagogia. Uppsatsen berör och jämför ämnen som: luthersk och ortodox nattvardssyn, luthersk frälsningssyn i relation till gudomliggörelse (theosis), människosyn hos Maximus respektive Luther och hur synden relaterar till människans (fria) vilja.
Välkommen att kika, läsa och tillsammans med mig ”nosa” på och brottas med tankar ur Maximus Bekännarens inkarnatoriska teologi, hans stora theandriska (gudomlig-mänskliga) vision.
