02.21.09
Äktenskapsrätten i Sverige under tidigmodern tid
En av mina vänner, Simon Tobjörk, har som sitt examensarbete vid juridiska fakulteten i Lund skrivit om äktenskapsrätten i Sverige under tidigmodern tid. Jag har inte hunnit läsa igenom riktigt hela uppsatsen
ännu, men vill ändå passa på att tipsa om den för er som är intresserade av historia och teologi. (Uppenbarligen kan den vara intressant även för den som inte är jurist.) Simon berättar om hur äktenskap ingicks från medeltiden fram till 1700-talet, om lagar knutna till äktenskap, bärande tankegångar kring äktenskapet, om familjeliv under 1500-1700-tal och om rättstvister knutna till äktenskap och sexualmoral. Uppsatsen behandlar också förhållandet mellan kyrka och stat utifrån äktenskapet som så väl en teologisk som statlig, rättslig och social angelägenhet.
02.18.09
Paralleller mellan patriarkerna
PDF:
Paraller mellan patriarkerna
Jag kan tycka att det är lite konstigt, om nu 1 Mos faktiskt beskriver riktiga människor, att deras liv skulle ha så stora likheter. Jag får uppfattningen att berättelserna skulle kunna vara skapade av en ”författare”, någon som roat sig med att skriva en mycket välkomponerad släktsaga. Å andra sidan, om Gud agerar och leder i patriarkernas liv, då finns det faktiskt inget som hindrar att Gud skulle leda dem på sätt som liknar varandra. Likheter och skillnader mellan patriarkernas liv är av särskilt intresse i mer litteraturkritiskt präglad exegetik. I dessa paralleller kan studeras hur samma tema utvecklas och fördjupas. Genom att läsa patriarkberättelserna i förhållande till varandra kan vi upptäcka nya djup, tydligare se Guds handlande med patriarkerna.
02.13.09
Möte med 3 Mosebok
PDF: Möte med 3 Mosebok
En av Bibelns böcker som jag senast har börjat upptäcka är 3 Mosebok. Den tillhör förmodligen de skrifter som läses minst i kristenheten idag. Ändå är det den bok som judiska pojkar först fick lära sig läsa. Dessutom är 3:e Mosebok den mellersta av 5 Moseböcker. Ur ett kanonkritiskt perspektiv kan placeringe
n i mitten signalera att vi i 3:e Mosebok har att göra med det som är riktigt centralt i Moseböckernas teologi. Från dessa perspektiv finns alltså skäl att tro att 3 Mosebok kan ha något viktigt att lära oss.
Jag fick tillfälle att fundera lite kring våra förhållningssätt till dessa lagar i höstas, när jag skulle leda ett bibelstudium och gruppen önskade få studera renhetslagar ur 3 Mosebok. Bibelstudiet kom att handla om 3 Mos 12 – Rening efter barnsbörd. Inte direkt vad vi föreläsningarna på Johannelund brukar handla om, men ett spännande och annorlunda ämne att fundera kring. Jag tänker mig att fler kan tänkas ha funderat kring detta, men att det i många sammanhang kan kännas som ett svårt ämne att lyfta till samtal. Just nu läser jag dessutom en kurs om Moseböckerna och står alltså lite grand i kontakt med vad forskningen om dessa skrifter säger. Med detta i bagaget vill jag pröva att dela några tankar som för mig varit intressanta att upptäcka.
02.11.09
Recension: WBCs kommentar till Klagovisorna
PDF: Recension av WBCs kommentar till Klagovisorna (2008.)
Guds vrede är ett svårt ämne att nalkas. Vår Gudsbild och vi själva ställs inför antagandet att Gud har verklig makt över oss, makt att göra med oss även det vi inte vill. Bibelboken Klagovisorna handlar om hur Herren går tillrätta med sitt folk, på sin vredes dag. Guds straff för Israels synd är hårt, men det bär samtidigt ett frö för den rest som blir kvar att vända om till Herren. Gradvis växer deras hopp om att Gud står fast vid sitt förbund till dem, att Herren är beredd att förlåta deras synd. Låt oss anta utmaningen att läsa Klagovisorna, och kanske också denna kommentar, trots dess kärva namn och innehåll! Nu är vår tid att inte göra samma misstag som Israel och Juda – att försöka intala oss att ”allt är väl” (Jer 6:14; 8:11; Klag 2:14c).
02.08.09
Herrens bön
I en del församlingar jag vistas ber man Fader vår och i andra Vår Fader. Som konfirmand lärde jag mig den ”gamla” och det är den jag har bett under större delen av min tid som kristen (snart 10 år!). Jag lärde mig den ”nya” Vår Fader för några år sedan. Fördelen med den är att jag upplever att språket går in i mig lättare. Ber jag den gamla Fader vår måste jag mycket mer aktivt tänka på vad orden betyder för att undvika att ”rabbla” bönen.
Oavsett version finns en vers som jag tycker är knepig (och som jag vet att så väl lekmän som teologer är frustrerade kring): Inled oss icke i frestelse/Utsätt oss inte för prövning. Inte frestar Gud? Och varför vill vi slippa prövningar, dessa kan ju vara nyttiga för oss? Jag vet att någon resonerade att vi kan visa sund ödmjukhet inför Gud och inför vår egen oförmåga att hantera prövningar om vi ber enligt den nya översättningen. Men oavsett översättning finns klurigheter att hantera.
Jag är nyfiken på hur ni som besöker den här sidan (mer än 150 besök sedan i onsdags!) tänker kring de här versernas prövningar och frestelser. Det spelar ingen roll hur vana eller ovana gudstjänstfirare ni är. Kanske ni tycker istället att det finns något annat stycke i Herrens bön som är knepigt? Det vore spännande att få dela era tankar och kommentarer. Kanske kan vi tillsammans finna fler goda förslag på förhållningssätt.
02.07.09
Predikan: ”Bli kvar i mig”
Doc: Bli kvar i mig 1 årg (2006)
Predikan från 10 e Tref, om vinstocken och grenarna. Handlar om att ta emot Guds gemenskap och släppa taget om projektet att leva som kristen.
Predikan: Himmelriket och Johannes Döparen
Doc: Himmelriket och Johannes Döparen, 3 Söndagen i Advent, 2 årg
Från morgonbön på Johannelund 11/12 2006.
”Här sitter vi, kanske halvinneslutna i våra inre världar, nästan ogenomträngbara kokonger av vintertrötthet och tankspriddhet? Blotta tanken på att behöva hamna i Juda karga och steniga öken är frånstötande. Men människor strömmade dit, ut i öknen för att lyssna till en underlig man, klädd i kamelhår och med goda kunskaper i hur man lättast fångar och tillreder gräshoppor. Denne man var Jesu släkting: Johannes, döparen. Han manade folket som kommit ut från Jerusalem och trakten kring Jordan: ”Omvänd er. Himmelriket är nära!” (Matt 3:2) Folket bekände sina synder och Johannes döpte dem i floden Jordan.”
02.06.09
”Syndafallet” – en fallstudie
Doc: ”Syndafallet” – en fallstudie (Skriven 2007)
B-uppsats i exegetik. Ingen fantastisk uppsats som helhet, men den rymmer ändå en del intressant kring syndafallsberättelsen. Syftet med uppsatsen är att klargöra vari den mänskliga olydnaden gentemot Guds bud (i 1 Mos 2:16-17) består.
Analys av Lindome församlings pedagogiska arbete
PDF: Analys av det pedagogiska arbetet i Lindome församling (Skriven hösten 2008.)
En övergripande undersökning och analys av en Svenskkyrklig församlings formella pedagogiska arbete.
Interpretation Rom 8:28-30
Doc: Interpretation Rom 8:28-30 (Skriven 2007)
Den absoluta kärnan i den kristna tron står på spel: vem räddas och får ta emot Guds härlighet? Frågan om Guds utkorelse till frälsning är kontroversiell, mycket pga. att den hör ihop med frågor om mänsklig autonomi men även Guds identitet/godhet/rättvisa som den som utväljer. Personligt intresse i frågan om frälsning kan påverka vilken tolkning av predestination och Gudsbild som blir attraktiv. Även samfundstillhörighet eller teologers tidigare ställningstaganden kan påverka vår tolkning av Paulus grundtext idag.